Hilleberg Niak, tält

Nu har jag äntligen lärt mig att sova varmt och gott ute

Det låter helt självklart men för mig tog det bra länge att begripa hur jag ska agera för att inte frysa under natten, när jag står där ute i kvällskylan, huttrande och trött med ont i kroppen efter en hel dag till fots.

Trött på att frysa investerade jag efter förra sommaren i en rejäl dunsovsäck som skulle klara ner emot minus 13 grader Celsius. Ändå frös jag på mina vandringar under sensommar och höst med temperaturer som till och med var på plussidan.

Och ja, jag sov i underställ i merinoull, strumpor i samma material och med mössa på huvudet.

Behåller bara värmen som redan finns

Men nu, äntligen, tror jag att jag har fått till det! Tricket är att helt enkelt inte krypa ner om du inte är varm själv först, inifrån och ut. Varför? Jo, för att det sovsäcken gör, enkelt förklarat, är att isolera och hålla kvar den värme du tar med in i den och behåller värmen där ner till ett visst antal grader: det som kallas komforttemperaturen.

Sovsäcken är inget eldrivet element, den kan inte skapa värme som inte finns. Bara återkasta din befintliga kroppstemperatur. Om du fryser redan när du går och lägger dig har du små möjligheter att bli varmare i sovsäcken.

Får upp pulsen i natten

På min senaste vandring vaknade jag återigen frysande mitt i natten. Merinoullsklädd var jag redan, från topp till tå och inte hjälpte det. Min sista utväg var att testa det där jag läst att andra gör: hoppa och skutta och rusa för att få upp kroppsvärmen.

Jag kan inte påstå att energinivån för ett pulshöjande pass mitt i mörka kalla skogen var särskilt högt. Men jag ville inte frysa och tyckte inte att jag hade något val längre.

Lite hopp och skutt i mina foppatofflor, några försök till att sprinta lite i månskenet. Frusna fingrar, frusen kropp men det verkade lätta lite så jag kröp ner tillbaka i säcken igen. Kändes lite bättre.

Blodet rusar

Nästa natt testade jag att göra kroppsövningar igen, nu i anslutning till läggdags. Spring och hopp var inte så lämpligt i mina foppatofflor men benböjd med litet skutt varvat med armhävningar verkade funka. Jag körde några set med 10 repetitioner av varje övning. Såg till att inte sluta förrän jag kände att jag fick upp värme och lätt puls. Trots att kroppen protesterade, ville bara vila.

När jag nu kröp ner och lade mig till rätta i säcken rusade blodet ut i kroppen, speciellt fötter och tår blev riktigt varma. Det funkar ju! Hade det inte varit för att dunsäcken kan komprimeras ner mycket mer hade jag velat testa min gamla syntetsovsäck nästa gång, den som faktiskt är till för den här årstiden och ”bara” klara ner emot nollan.

Vilken enkel lösning på ett isigt problem. Så fånigt att det tagit mig så lång tid att lösa. Men väldigt skönt att jag äntligen hittat nyckeln till en varm natt ute.

Kommentera