Huller om buller i Norra Kvills nationalpark

Kör över spångbro för att komma till Norra Kvills nationalpark

Slutmålet min första semesterdag var Norra Kvills nationalpark. Jag hade aldrig hört talas om parken tidigare utan hittade den när jag satt med en karta och letade efter en lämplig första plats för övernattning på min bilsemester i Sverige, antingen i bil eller i tält. Dessutom såg jag att en urgammal ek – Kvilleeken, ett helt millenium gammal – fanns bara några minuter bort. Den fick också en vänlig påhälsning. 

Vid halv fem-tiden på eftermiddagen hade jag packat och gjort klart allt och var redo att ge mig iväg. Målet var inställt på Norra Kvills nationalpark. Parken var tidigare okänd för mig men när jag kollade upp mer om den verkade det finnas bra med faciliteter, parkeringsplatser och möjlighet att tälta i närheten om det skulle vara bättre än att sova i bilen, så jag körde dit. 

Lilla Norra Kvills nationalpark finns i norra kanten av Småland.

Ett par timmar senare var jag framme och det visade det sig vara riktigt bra. Fast jag tror att jag liksom tog bakvägen in för det var inte bara det att jag körde på en smal grusväg sista biten, det var fasiken snarare bara lite mer än uppkörda traktorspår. Gott om gräs frodades mellan hjulspåren. Men trots det såg grusvägen relativt välfrekventerad ut så jag fortsatte följa gps:en och “vägen” fram.  

Dimman lättar vid Stora Idgölen i Norra Kvills nationalpark

Stora Idgölen i Norra Kvills nationalpark.

Oklart om spångbro är till för bilar 

När jag bara hade en minuts ankomsttid kvar såg jag att vägen övergick i en ”spångbro”, det vill säga några ihopsnickrade plank lagda över en skogsbäck. Precis bred nog för en bil att ta sig över. Men var den tillräckligt stark? Och var det ens meningen att man skulle köra över?  

Jag tänkte att det borde funka med tanke på status på traktorstigen hittills och att planken såg hyfsat fräscha ut. Jag tryckte till lite extra på gasen, blundade (mentalt i alla fall) och fortsatte framåt.  

I ett huj var jag över. 

Spångbro får andra bilar att vända 

Under kvällen kom och åkte en del bilar men alla kom från andra hållet, och jag tyckte mig notera att bilar som ibland körde vidare liksom kom tillbaka snart. Jag gissar att de inte använde min strategi för att komma över den lilla spångbron utan valde att vända…  

Så småningom gjorde jag mig nattklar, fällde sätet och sov min allra första natt i bilen.  

När jag vartefter körde vidare nästa dag valde jag den andra vägen och kunde konstatera att vägen åt det hållet var en helt normal grusväg, inte bara en lite bättre traktorstig. Så min teori om att bilarna vände på grund av spångbron är inte helt orimlig. 

Upptäcker den urskogsliknande Norra Kvills nationalpark 

Nästa morgonen, innan jag lämnade parken, ville jag ta ett litet varv i den. Jag hade inte gjort det kvällen innan.

Så jag tog på mig regnkläder (det hade regnat hela natten) och stegade iväg för att upptäcka Norra Kvills nationalpark.  

Utsikt över Stora Idgölen i Norra Kvills nationalpark

Jag valde att följa den ett par kilometer långa slingan runt Stora Idgölen.  

Regnvåta granbarr

Skogen bjöd på en extra vacker och extra grön natur efter regnet.

Vattendroppe på väg att falla från gammal lav i träd

Jag förstår att man väljer att beskriva skogen som urskogsliknande även om den långt ifrån är det än. Men skogen har inte varit brukad av människor på cirka 150 år och har därför börjat få tillbaka en ursprunglig och orörd karaktär.

Tallar växer snett i Norra Kvills nationalpark

Här tyckte jag träden såg så roliga ut, där det lutar åt alla håll och kanter.

Stigmarkering

Slingan i den här nationalparken är lika välmarkerad som slingorna var när jag besökte Tivedens nationalpark.

Uråldriga Kvilleeken väl värd ett besök 

Bara dryga tio minuter söder om nationalparken finns den betydligt äldre Kvilleeken, även kallad Rumskullaeken, som är uråldrig på riktigt med sin uppskattade ålder på ungefär 1000 år! 

Eken har tyvärr de senaste åren fått en alltmer vacklande hälsa så jag skulle säga att du bör passa på att se den nu om du kan.

Kvilleeken, gammal ek

Eken var definitivt maffig och väl värt ett besök. Hålet i eken har funnits där länge och tydligen använts som förråd eller verktygsskjul en gång i tiden. Det är lite coolt.

Sommaren 2021 tog jag bilen från södra Småland till norra Norrland för att upptäcka små och stora guldkorn i Sverige. Jag sov i bilen, tältet eller hos familj och vänner längs vägen. Du hittar alla relaterade blogginlägg under taggen sommaräventyr 2021. Jag hoppas du blir inspirerad!

Läs mer:

Lämna ett svar