Skurugata är en kilometerlång skreva

Från Skurugata på botten till Skuruhatt på toppen

Ibland när jag lär mig nya saker, som att ”skura” är ett gammalt ord för klyfta, hoppas jag att jag kommer ha nytta av den kunskapen i ett korsord jag löser på äldre dagar. Eller i någon form av frågesport. Att jag alls lärt mig detta är för att jag har ärat både Skurugata och Skuruhatt med ett besök.

Det var egentligen bara ett tips om Skurugata jag hade hittat, en kilometerlång skreva på botten. Att där även fanns dess absoluta motsvarighet: en topp vid namn Skuruhatt, lärde jag mig först när jag hade gått igenom skuran och märkte att stigen förde mig uppåt och en skylt inspikad i en trädstam talade om att jag nu var på Skuruhatt.

Skylten talar tydligt om var man befinner sig.

Skurugata, och Skuruhatt, återfinns i de norra delarna av Småland.

Skurugata påminde om Slåttdalsskrevan

För några år sedan vandrade jag Höga kusten-leden. En av dess höjdpunkter var besöket till och vandringen igenom Slåttdalsskrevan. Jag var då rädd att mina förväntningar inför den upplevelsen var för uppskruvade, jag hade hört från så många håll att Slåttdalsskrevan vad sååå häftig.

Förväntningarna var inte för höga. Och nu skulle jag upptäcka ett liknande naturfenomen. Bara bra mycket längre. Jag var nyfiken.

Vattenpöl på botten av Skurugata

Beskrivningen meddelade att det var en ansträngande vandring igenom skrevan. Jag tog den informationen med en nypa salt. Så står det ofta, men jag brukar sällan hålla med att det är så himla jobbigt.

Den här gången är jag beredd att hålla med.

Ansträngande beskrivning från Skurugata till Skuruhatt stämde

Det var inte så att man behövde någon speciell utrustning eller så.

Men att gå en dryg kilometer i en skreva med bergväggar som reser sig rakt upp på sidorna, en kyla som därför kryper ner rätt rejält i relation till omgivningen i övrigt och oändligt med vassa stenblock som ligger huller om buller på en berggrund som skiftar uppåt och neråt i vågor, blev det tillslut lite ansträngande.

Stenigt att gå längs Skurugata

När jag vartefter hade tagit mig igenom hela Skurugata vände stigen snart nog riktning – uppåt, emot Skuruhatt.

Man kunde välja mellan en kortare, brantare stig. Eller en längre. Jag valde den kortare. Uppåt har jag sällan några problem att ta mig, och hellre brantare så man är uppe snabbare än planare men längre.

Fin utsikt från toppen av Skuruhatt

Utsikten från Skuruhatt var klart godkänt. Men det som gjorde den här lilla vandringen mest speciell var just att först gå så långt nere på botten för att sedan komma upp till toppen.

Utsikt från toppen av Skuruhatt

Ibland kan äldre utsiktspunkter vara rätt övervuxna av träd. Här var det inte så, man såg fortfarande rätt bra åt flera håll.

Sommaren 2021 tog jag bilen från södra Öland till norra Norrland för att upptäcka små och stora guldkorn i Sverige. Jag sov i bilen, tältet eller hos familj och vänner längs vägen. Du hittar alla relaterade blogginlägg under taggen sommaräventyr 2021. Jag hoppas du blir inspirerad!

Läs mer:

Lämna ett svar