I södra utkanten av Norrköping finns en mindre sjö som med sin omkringliggande natur bjuder på hyfsad variation, både i själva naturen och vad gäller stigar och vägar att vandra på. Om du som jag bor eller befinner dig i Norrköping kan en vandring runt Ensjön vara en bra långpromenad att genomföra. Särskilt om du behöver ta dig fram och tillbaka kollektivt.
Det finns nu ingen direkt markerad led runt Ensjön, utan man får helt enkelt ha koll på en karta eller gps för att välja väg framåt.
Tredje gången runt Ensjön
Jag har gått runt Ensjön vid tre tillfällen. Första gången en solig dag i maj 2018, andra gången samma år i november. Och så nu, åter i maj.
Samtliga gånger har jag tagit spårvagnen till ändhållplats Kvarnberget i Norrköping. Därifrån har jag sedan helt enkelt följ lokala stigar, vägar och grusvägar runt sjön, genom sommarstugeområdet Öbonäs, över ett fält, genom Vrinneviskogen och slutligen till spårvagnshållplatsen vid Mirum galleria och hem igen.
Totalt landar den här slingan på cirka 13 kilometer. Start vid Navestad, den gröna pil-pricken.
Runt Ensjön för att fota vitsippor
Solen tycks gilla att skina över Ensjön i maj. För precis som för tre år sedan var solen närvarande idag också.
Där jag alltid börjat en vandring runt Ensjön har jag snart nog passerat det här området med ett så smått uppvuxet kalhygge. Just den här dagen såg de kvarlämnade träden så häftiga ut där uppe på bergknallen.
Jag hade för den här enklare dagsturen med mig min systemkamera samt förhoppningen att hitta vitsippor att fota för att föreviga våren, trots att de vid det här laget redan hade blommat ett tag.
Vitsippor hittade jag, både här…
… och där.
Några enstaka tussilago också.
Lätt att vandra runt Ensjön
Det går knappast att säga annat än att en vandring runt Ensjön är enkel. Det klurigaste är nog att ha koll på var man befinner sig och att följa rätt stig eller väg de gånger vägskäl tvingar fram ett beslut. Vilket förekommer lite då och då.
Det finns som sagt ingen officiell led runt Ensjön men bara att den här rostiga gamla skylten finns vittnar om att många genom åren tagit sig runt. Just här blir också vägvalet enkelt.
Snällt underlag att gå på.
Jag mötte, som väntat, inte särskilt många andra. Men omriden blev jag.
Ser åter sjön
På grund av den omgivande naturen är det inte så många ställen som man har kontakt med Ensjön även om man går relativt nära större delen av tiden.
Här har jag kommit fram till Markgärdets sommarstugeområde som finns söder om Ensjön, och kan spana på sommarstugeområdet Öbonäs på andra sidan.
Ungefär härifrån lämnar man stigar och grusvägar bakom sig och vandrar på asfalt ett tag.
Fotar samma hus igen, nu med nytt tak
Det som kan vara charmigt med att återvända och göra samma runda flera gånger är att man upptäcker hur saker förändras.
Som det här fina huset, som såg ut så här när jag genomförde min vandring runt Ensjön i november 2018. Jag tyckte det såg så gulligt ut där det stod på en höjd även om det helt klart var slitet.
Nu ser samma hus ut så här istället. Någon har lagt lite kärlek på det och renoverat åtminstone taket.
Efter ytterligare en stunds vandring kommer man fram till Öbonäs och den absolut bästa kontakten med Ensjön. Här stannade jag och fyllde på mina energidepåer innan jag traskade vidare förbi sommarstugorna, över fält, genom Vrinneviskogen och slutligen kom fram till slutstationen och kunde ta spårvagnen hem igen.