Vid kyrkstaden Ankarede har samerna samlats sedan åtminstone 1700-talet för att uppmärksamma högtider och annat större firande. Här där landvägen tar slut möts du av kåtor byggda enligt traditionella modeller och får en liten tankeställare till livet i fjällen förr i tiden.
Medan jag planerade för vad jag skulle besöka och vad jag ville göra under den här semesterresan i Sverige, träffade jag på begreppen ”lappstad” och ”kyrkstad” på lite olika ställen i Norrland.
Jag visste inte mycket om innebörden men kyrkstaden Ankarede blev den första av tre stycken som jag besökte. Ankarede hittar du här, vid Lejarälvens utlopp i Stor-Blåsjön, i de nordvästliga delarna av Sverige och bara en kort avstickare från Vildmarksvägen.
Hittar fin beskrivning av ursprunget
Inför det här blogginlägget behövde jag förkovra mig lite kring det här med kyrkstad och lappstad och trillade över en längre rapport om kyrkstaden Ankarede när jag googlade. I nämnda skrivelse kan man i den inledande sammanfattningen läsa denna förklaring till platsens namn, som jag tyckte var rätt fin:
”Namnet anspelar på platsens geografiska placering, där ede har den ungefärliga betydelsen mark vid vattendrag. Det samiska namnet för Ankarede, Ångkerenjeeruve, betyder ungefär en torrlagd och gräsbeväxt vall vid en älv med många djupa hål.”
Ankarede – Levande kyrkstad, Kunskapsunderlag 2011 | Clara Nyström
Kyrkstaden Ankarede lever upp vid högtider
Kyrkstäder, eller lappstäder som de också kan kallas, är byar som byggdes upp runt kyrkor och fylldes av samer vid olika högtider under året. Enligt skrivelsen ovan anses en kyrkstad vara ”en samling byggnader uppförda kring en kyrka, som användes vid allmogens kyrkobesök”.
Samma skrivelse berättar vidare att kyrkstäder som befolkades av bönder kallades ”bondstad” medan städerna som beboddes av samer kallades ”lappstad”.
Jag är inte tillräckligt insatt i den samiska historien men jag vet såklart att samerna haft smärtsamma möten med svenska staten. Och jag inbillar mig inte att att det här med kyrkstäder och kristnande av ett helt folk har gått friktionsfritt, för att uttrycka mig försiktigt. Men jag kan som sagt för lite för att ge mig in djupare i diskussionen så jag stannar här och hoppas att du som vill veta mer söker reda på fakta på lämpliga ställen.
Eftersom samerna är ett folk som flyttar sig över stora områden behövde de bygga upp kåtor när de samlades vid de olika högtiderna, för att ha någonstans att bo under tiden firandet pågick.
Kyrkstäder som den i Ankarede är, som jag förstått, fortfarande i alla högsta grad levande vid högtidliga tillfällen. Samer har sin egen kåta som de återvänder till än idag.
Midsommar tycks vara den absolut viktigaste högtiden att fira. Och där har de ju något gemensamt med nästan alla andra svenskar också… 😉