Väderkvarn på Öland

Upptäcker Öland med bil och tält – blir kär i Alvaret

Jag har länge varit nyfiken på vår näst största ö så under tre dagar och två nätter den här sommaren såg jag till att upptäcka Öland med hjälp av bil och tält. Jag hade mina aningar om att jag skulle gilla Alvaret; jag har trots allt lyckats bli förälskad både i Island och i de svenska fjällen så jag misstänkte starkt att det karga landskapet som täcker större delen av södra Öland skulle landa på liknande sätt i mitt hjärta. Och det gjorde det.  

På så vis var det en slump att jag hittade till oansenliga Seby på den sydostliga ölandskusten. Den här lilla badplatsen bjöd på det mesta: parkering, gräsytor för tält, fräscha utedass, brygga för bad – även om just badet kanske inte var något att skryta med. Men tack vare det senare så insåg jag rätt snabbt att här inte skulle bli överbefolkat. Badsugna barnfamiljer och andra stranddyrkare skulle dra sig någon annanstans som erbjöd mer… bad och sandstrand, helt enkelt.  

Jag har markerat platserna jag besökte på en Google-karta som du kan zooma in på.

Hittar guldkornet Seby badplats av en slump 

Men mitt första stopp på Öland var faktiskt rastplatsen Eriksröse. Där intog jag en långfrukost med  omelett med potatis och paprika, samt nybryggt kaffe.  

Sedan körde jag vidare till Gettlinge gravfält. Här hade jag tänkt vandra en del på området men den enda parkeringen var en liten flicka längs vägen och där ville jag inte lämna bilen någon längre stund. Jag fotade lite grann och körde sedan vidare. Det var då jag hittade till Seby badplats.  

Gettlinge gravfält på Öland.

Gettlinge gravfält.

Dagstur till Eketorps borg 

Framme vid Seby landade jag en stund för att reda ur vart jag nu skulle vandra, när Gettlinge-idén gick i stöpet. Jag kollade på kartan och såg att Eketorps borg, som jag ringat in att jag velat se, bara låg 7–8 kilometer bort. Dit kunde jag göra en tur och retur-vandring.  

Kossor och kohage att passera på vandring på Öland.

Det första jag fick göra var att passera igenom en kohage, vilket man behöver göra lite varstans. Oavsett om du vandrar eller kör bil.

Att vandra är ett bra sätt att upptäcka Öland.

I gassande sol och oväntat högt tempo traskade jag längs platta vägar i ett platt landskap.

Rak vandringsstig.

Till och med stigarna var snörräta.

Fält.

Den snälla terrängen gjorde det lätt att ta sig fram snabbt.

Entrén till Eketorps borg.

Efter mindre än en och en halv timme var jag framme. Det ursprungliga och äldsta delarna av Eketorps borg byggdes någon gång på 300-talet. Nu är stora delar återuppbyggda så att man kan både se och ta på hur människor bodde förr i tiden. 

Insidan av Eketorps borg.

Besöket i sig var väl över på någon halvtimme, inklusive tiden det tog att äta upp en välbehövlig isglass. Men det var precis så bra som jag hade hoppats.  

Spanar in fyren Långe Jan på södra Öland 

När jag var tillbaka vid Seby badplats tog jag en tupplur innan jag bestämde mig för att fyren Långe Jan inte var särskilt långt borta. Så jag körde dit.

Karl X Gustavs mur.

På vägen passerar man igenom Karl X Gustavs mur, som helt enkelt är en mur som går spikrakt från kust till kust och hägnar in den södra spetsen av Öland.  

För att komma fram till Långe Jan visade det sig att man behövde köra igenom får- och kohagar där djuren går fritt. Tänk kossorna i Indien. Så skyltarna som uppmanade bilchaufförer att köra långsamt var värda att följa.  

Fyren Långe Jan.

Jag kom försent för att hinna få en plats att gå upp i fyren, vars besök var begränsade på grund av corona. Så jag fikade lite, strosade lite och körde sedan “hemåt” till Seby igen.  

Oväder drar in över nattlägret i Seby 

När jag var tillbaka vid badplatsen såg jag att två andra sällskap hade börjat förbereda för nattläger och sätta upp sina tält så jag tyckte det var klokt att göra likadant.

Tältet Hilleberg Niak vid Seby badplats.

Jag valde en plats med utsikt emot havet och där vinden låg rakt på. Vilket jag ansåg som en garant för att slippa kondens under natten. Att tältet håller var jag säker på, sedan erfarenheter från min vandring av Kungsleden, bland annat.

Seby badplats.

Inte mycket till sandstrand här inte. Vilket jag tycker bara är positivt. Gräs är liksom mindre sandigt…

Piren, eller bryggan, vid Seby badplats.

Det blev en fin kväll men som sakta byggde upp till storm. Under natten regnade, åskade och blixtrade det så mycket att det var svårt att sova.   

Regnet smattrade mot tältduken, lite då och då blixtrade det till av en urladdning mellan himmel och jord, följt av mullrande åska som skakade om marken.  

När morgonen kom hade det värsta avtagit så jag packade ihop mina saker och drog vidare till naturreservatet Gynge-Mysinge mitt ute på Alvaret och åt min frukost vid parkeringsplatsen till sjön Möckelmossen, samtidigt som marken torkade upp allt mer. Sedan blev det en joggingtur där i det karga landskapet.  

Badar i Byrums Sandvik på norra Öland 

Nu hade jag inte några helt tydliga planer för dagen utan jag satte mig helt enkelt i bilen och körde norrut. Jag gjorde några stopp ibland, för att handla, tanka, pausa och käka.  

Strax norr om Byrums Sandvik stannade jag några timmar för att bada och chilla. Men sen var jag trött på det betydligt turisttätare och “hetsigare” norra Öland så jag bestämde mig för att köra söderöver igen och hitta någonstans att sova där. En bidragande orsak till det beslutet var också att jag hade noterat att de två, tre parkeringar jag stannat till vid i norr hade parkeringsförbud under natten. Så även om det var tillåtet att slå upp ett tält hade jag ändå ingenstans att göra av bilen. 

Borgholms slott i motljus.

På vägen söderut passerade jag Borgholm och Borgholms slott. Det verkade dumt att inte svänga in och gå runt och kika lite. Så det gjorde jag. Just när jag var där var slottet stängt för turister på grund av en konsert men jag var nöjd med att bara se slottet från utsidan.  

Vacker solnedgång över Alvaret 

Så småningom var jag tillbaka på södra Öland och parkerade mitt på Alvaret där jag också sov gott i bilen, mycket nöjd med att vara tillbaka i det karga landskapet och med att ha fått en helt fantastisk kväll och solnedgång.  

Rak väg på Alvaret.

Det är inte bara USA som har raka vägar. Öland har dem också.

Blommor i vägkanten i solnedgång.

Att byta perspektivet bara lite grann gör mycket för att förändra bilden.

Solnedgång över gammal stenmur.

När ljuset är rätt blir det mesta man riktar kameran emot ett konstverk. Till och med gammal taggtråd vid en ännu äldre mur.

Månen lyser över Alvaret på Öland.

Snart, snart är det helt mörkt över Alvaret.

Bil parkerad.

Dags att fälla sätet och krypa in i bilen och sova en härlig blund.

Morgonjogg till Tingstads maffiga stenflisor

Nästa morgon började, precis som föregående morgon, med en joggingtur på Alvaret. Den här gången sprang jag till Tingstads flisor och vände.  

Tingstad flisa, en av stenarna på Ölands Alvaret.

Den ena stenflisan…

Tingstad flisa, en annan av stenarna.

…och den andra.

Skuggbild av hög sten och person.

Och en skuggbild för perspektiv. Det är stora och coola stenflisor vi snackar om här!

Vänder bilen mot land och hemorten

Efter en frukost kände jag att jag hade upptäckt tillräckligt mycket på Öland för den här gången. Jag hade nu också varit ute på bilsemester i sex dagar (jag hade kört runt i Småland innan), och inte tagit en dusch (men förvisso flera bad i både sött och salt vatten) på hela den tiden. Jag var rätt sugen på att bli skrubbad och klädd i rena kläder. Så jag styrde bilen mot Norrköping igen.

Tack Öland! Jag hoppas jag återvänder snart.  

Sommaren 2021 tog jag bilen från södra Småland till norra Norrland för att upptäcka små och stora guldkorn i Sverige. Jag sov i bilen, tältet eller hos familj och vänner längs vägen. Du hittar alla relaterade blogginlägg under taggen sommaräventyr 2021. Jag hoppas du blir inspirerad!

Läs mer:

Lämna ett svar